L-O Petterssons blogg – Entreprenör (S)

Blockbytare

Idag presenterar SvD en undersökning som visar att nästan var femte borgerlig väljare och i stort sett lika många rödgröna kan tänka sig att byta block.

10 procent av borgerliga sympatisörer kan tänka sig att byta till Socialdemokraterna och 9 procent till Miljöpartiet. Av de rödgröna kan 9 procent tänka sig att rösta på Moderaterna och 6 procent Folkpartiet.

En miljon väljare kan tänka sig att byta block. Målet med Socialdemokraternas valrörelse är en miljon samtal med väljare i Sveriges största samtalskampanj. Om valarbetarna bara lyckas träffa rätt personer kan det bli den mest framgångsrika kampanjen någonsin. Men risken är att man som vanligt mest träffar redan frälsta.

“Tack för analysen”

sa Aktuellts presentatör ikväll till Margit Silberstein. Inslaget handlade om socialdemokrater som inte lever som de lär, de drar av utgifter för hushållsnära tjänster. Det skulle stå dessa socialdemokratiska politiker dyrt att handla mot sitt samvete och vi får se en reporter som jagar socialdemokrater i riksdagen. Som extra krydda får vi åter se Laila Freivalds smälla igen dörren sedan hon jagats av journalister för att hon röstat för ombildningen av sin bostad till bostadsrätt.

Nu väntar vi på alla inslag om borgerliga politiker som tar ut ATP trots att de varit mot det, alla företagare som tar emot bidrag för att ta emot praktikanter som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, alla moderater låter bli att skicka tillbaka barnbidraget trots att de varit emot det eller alla som tar emot bostadsbidrag men som menar att det inte ska finnas. Och inte minst vill vi se alla betala den fulla kostnaden för förskola av alla som är emot maxtaxan på dagis.

Analys? Billig propaganda och förföljelse av socialdemokrater, var vad det handlade om.

Leva som man lär?

Nu har Aftonbladet dragit igång en kampanj mot Socialdemokrater som utnyttjar möjligheten att göra skatteavdrag för hushällsnära tjänster. “S-elitens blunder. Vill avskaffa pigavdraget men utnyttjar det själva”.

Enligt Vänsterpartiets Josefin Brink kan det här öka politikerföraktet och Lena Mellin skriver att “man bör leva som man lär”.

För mig är det självklart att alla, inklusive ledande socialdemokrater, ska leva efter de regler och villkor som gäller. Just nu finns det en möjlighet att göra avdrag för hushållsnära tjänster. Då måste alla kunna göra sådana avdrag. Det faktum att man är emot sådana avdrag skulle behandlas på något annat sätt är orimligt. Tvärtom visar det väl att ledande socialdemokrater faktiskt vill avskaffa en förmån som de själva drar nytta av. Det om något är väl god moral.

S – entreprenörernas parti

När Socialdemokraterna hade kongress i veckan kom man ut ur garderoben som småföretagarnas parti. Känns spännande. Ska bli kul att se vad det blir av det hela.

Vänster eller höger?

De senaste veckorna har det hållits val i bl.a. Norge och Tyskland. I Norge sitter vänsterregeringen kvar. I Tyskland led SPD ett svårt nederlag och av allt att döma bildar kristdemokrater och liberaler ny regering.

I svensk socialdemokrati har det lett till en diskussion om vilka slutsatser Socialdemokraterna ska välja. Företrädare för partivänstern pekar på erfarenheterna, se hur illa det går för SPD som samarbetet i regering med CDU och jämför med Arbeiderpartiet i Norge.

Låt oss ändå ta en titt på utgångspunkterna.

I Tyskland regerar CDU/CSU efter nio av tio val. Det var endast Gerhard Schröder som lyckades bilda regering med de gröna (trots att han helst ville regera med CDU). Men andra tyska kanslerer från SPD, Willy Brandt och Helmut Schmidt, ingick i storkoalitioner. Det var den enda möjligheten att komma till makten. Andra vägar gavs inte. Och det var först när man antagit Bad Godesberg-programmet, då man rensade ut planekonomin och marxistiskt bråte, som partiet blev regeringsfähigt.

I Norge regerar Arbeiderpartiet med Senterpartiet, som alltså väljer en vänsterallians till skillnad från svensk Center som väljer högerallians, och Sosialistisk Venstre. Detta vänsterparti bildades 1975 och har ingen kommunistisk bakgrund, inga försyndelser i historien att göra upp med. Det kan jämföras med svensk vänster som är ett rakt led från gamla kommunistpartier och en partiledare som till för några år sedan kallade sig kommunist. I Norge röstar dessutom närmare hälften av de borgerliga väljarna på det främlingsfientliga Fremskrittspartiet. Bortsett från att det verkligen utgör en tydlig fiende så splittrar det dessutom borgerligheten.

Jag tror det är vanskligt, för att uttrycka sig med en underdrift, att använda erfarenheterna från Norge och Tyskland som rättesnöre för svensk socialdemokrati.

Det handlar heller inte om att anpassa sig till medelklassen genom att föra en borgerlig politik. Det handlar om att skapa en förnuftig politik som förmår att samla en stor del av medelklassen – det är grunden för att vinna val för socialdemokratin!

Entreprenör

Ordet entreprenör har ändrat betydelse går att läsa i Ingemar Unges förnämliga spalt “Språksamt” i senaste numret av tidningen Vi.

Fram till 80-talet betydde det “en som åtar sig ett uppdrag” men via engelskan har det fått innebörden “pionjär, innovativ företagare”.

Det slår mig att den gamla betydelsen är något som Socialdemokraterna känner väl. Ni vet uttrycket “När partiet kallar så….”, dvs. socialdemokrater är vana att ta på sig uppdrag.

Den är mer tveksamt om Socialdemokrater i allmänhet har samma förtrogenhet med innovativa företagare.

Socialdemokraternas framtid kommer till stor del att avgöras i vilken utsträckning partiet kan öka förståelsen för den moderna innebörden av ordet entreprenör.

Mona Sahlins partajhelg

Att Mona Sahlin varit på 50-årsfest i helgen har knappast förbigått någon. Stora rubriker blev det i kvällspressen, t.ex. i Expressen med rubrik “Mona Sahlin tog privatjet till lyxfesten”. Moralismen i rubriken gick inte att ta miste på. Av artikeln framgår det att hon betalade för resan själv, att det handlade om ett 50-årskalas för hennes kompis Micael Bindefeld och att festen hölls på Mallorca.

“Inte så smart, Mona Sahlin”, skrev Helle Klein på ledarsidan i Aftonbladet på lördagen. Hon finner det “obegripligt” att Mona väljer fest i stället för valspurten i kyrkovalet. Själv har minsann Helle Klein varit på det ena mötet efter det andra, välbesökta och med engagerade medlemmar.

Själv har jag inte rösträtt i kyrkovalet, eftersom jag inte är medlem i den fristående kyrka som fortfarande har rätt att ta in medlemsavgifter via Skatteverket och till de styrande församlingarna anordnas medlemsomröstningar med statlig medverkan.

Själv tycker jag Helle Kleins kommentar är obegriplig. Jag hoppas bara att Mona Sahlin har haft skitkul under festen!

Ingen lättnad efter EU-valet

Från Europa hör vi att det blåser högervindar. Den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet ser ut att tappa mellan 50 och 60 mandat. De konservativa och kristdemokratiska samt liberala grupperna ser ut att hålla ställningarna, medan framför allt partier som inte tillhör någon grupp går starkt framåt. I praktiken är det små partier på yttersta högerkanten, nationalistiska och främlingsfientliga partier, som vunnit röster.

Lågt, ja fakstiskt sjunkande, valdeltagande och EU-kritiska partier som gör inbrytningar är knappast ägnat att ge glädjefnatt.

I Sverige fick Socialdemokraterna samma låga väljarandel som i valet 2004, omkring en fjärdedel av de röstande valde en S-valsedel. Med det valdeltagande som rådde betyder det att var tionde röstberättigad fann det mödan värt att gå till en vallokal och lägga sin röst på Marita Ulvskog m.fl.

I Stockholm är situationen än värre. I länet är S tredje största parti och i Stockholms stad är såväl Moderaterna som Folkpartiet och Miljöpartiet större än Socialdemokraterna. I Göteborg får partiet drygt 20 procent och i Malmö 23 procent är heller inget att yvas över.

Visst är det så att det varierande valdeltagandet spelar roll. I Spångas villaområden röstar mellan 50 och 60 procent av väljarna och där får Moderaterna 2-3 gånger fler röster än Socialdemokraterna. I närliggande Tensta röstar mellan 40 och 70 procent på Socialdemokraterna och valdeltagandet når strax över 30 procent. I Rinkeby är valdeltagandet så lågt som runt 20 procent.

Men hur man än vrider och vänder på siffrorna går det inte att komma till en annan slutsats att detta inte är ett val att vara nöjd över, nej, inte ens att känna lättnad för som Mona Sahlin sa i P1-morgon i morse.

En sådan lättnadens suck till och vi slutar andas.

Nej, låt i stället Europaparlamentsvalet bli en uppfordrande signal inför nästa års riksdagsval. Det kommer att krävas ett kraftfullt arbete för att vinna tillbaka regeringsmakten. Och då kommer storstäderna att spela en nyckelroll.

Aftonbladets valtest

Igår gjorde jag Aftonbladets test inför EU-valet. I den fyrfältstabell som blev resultetet hamnade jag ganska högt upp som visade att jag var positiv till EU-integration och en bit in till vänster som visade att jag var “socioekonomisk vänster”. Det kändes som ett rimligt resultat och jag hamnade mycket nära socialdemokraterna (91,7 procent). Jag var praktiskt taget inte överens med Sverigedemokraterna alls.

Av de valtest jag genomfört förefaller detta vara den mest relevanta. DN:s test var förbryllande och Makthavare.se gav också ganska divergerande besked.

Partitestet

Det är dags att komma igång med bloggandet igen. Utlandsresa och annat har kommit emellan, men nu kör vi så det ryker igen.

Jag har gjort partitestet på sajten Makthavare.

Det blev en märklig historia. Alla partier, utom Junilistan, är jag överens med till över 50 procent enligt testet. Mest överens är jag dock, som sig bör, med Socialdemokraterna (71 procent). Men därefter kommer Moderaterna med 60 procent.

De kandidater som bäst stämmer överens med mina svar är Olle Ludvigsson och Åsa Westlund på S-listan samt med trean på Centerpartiets lista.

Hm. Är partierna så förvillande lika? Eller är det något annat som är märkligt?

Jag kommer under alla omständigheter att kryssa Färm, Göran Färm som är nummer 4 på Socialdemokraternas lista!